Skilda världar:
Orkar inte, vill inte mer. Jag blir tokig inombords, arg & ledsen. Jonas totalt förvrängda verklighetssyn skrämmer mig. Det är nästan så att man börjar tvivla på sig själv. Lagade jag aldrig mat? Är jag så elak som han säger?
Men som tur är så har jag en klar verklighetsuppfattning. Men det sårar en inte mindre att höra sådana saker från en man som man har levt tillsammans med i elva år. Det började med att han sa att jag inte brukade laga middag innan. Alla som känner mig vet att jag i 9 fall av 10 har middagen färdig när han kommer hem från jobb. Hur kan han ha glömt det? Hur kan han ens säga något sådant? Jag undrar i vilken verklighet han lever i?
Sen fick jag höra att jag har hjärntvättat honom. Det är inget fel på honom, nä felet ligger hos mig. Han förstår inte vem jag är, han tror sig vara förmer mig. Han behöver ingen hjälp – däremot jag.
Han har inte sökt hjälp tidigare och det är jag mitt tjat som har gjort att han har gått till psykolog och att han skall komma till en KBT-terapeut. Han nämnde även att han inte har varit och fått hjälp innan! Hur kan han säga det? Det är helt sjukt – han har ju varit tre gånger tidigare. Har jag inbillat mig allt? Det känns som om man lever i en rysare och att han håller på att flippa ut totalt. Hans verklighetsuppfattning skrämmer mig.
Det var 6 år sedan har var självmordsbenägen sa han.
”Men för fem månader sedan satt du i fåtöljen och sa att du kunde ta livet av dig, sa jag.”
”Ja, det kan jag fortfarande, men det är inget som lockar mig.”
Det var hans exakta ord.
Jag blir rädd. Jag blir frustrerad. Jag känner mig sårad, ledsen och arg. Här har jag investerat hela mig själv i vårt förhållande, försökt hjälpa honom med hans personliga problem och vad får jag? Inget, bara skit tillbaka. Jag har sagt det innan och jag säger det igen. INVESTERA ALDRIG MER I ETT FÖRHÅLLANDE ÄN DU KLARAR AV ATT FÖRLORA.
Varför behandlar han mig som skit? Varför kan han inte se att jag har försökt att hjälpa honom? Varför kan han inte se att jag är den mest älskvärda personen han känner? Varför kan han inte se att jag är den enda som har ställt upp för honom? Varför?
Känner mig som en blöt fläck på golvet. All energi är borta. Längtar tills han försvinner ur mitt liv. Han kan inte ens respektera mina veckor på smärthanteringsprogrammet och göra det bästa av situationen - som han en gång lovade mig.
HAN ÄR INTE VÄRD MIG! EN DAG KOMMER HAN ATT UPPTÄCKA VAD HAN HAR FÖRLORAT, DET ÄR JAG HELT SÄKER PÅ, DEN DAGEN ÄR DET FÖRSENT.
Kram Alma Prana

