Det känns som om jag befinner mig i en...

torktumlare. Jag mår illa, magen känns orolig, huvudet snurrar och jag vet varken ut eller in.
Jonas har flyttat en container till hans nya hus idag. Nu på kvällen skulle han flytta några pallar som stod packade o klara i garaget. Jag hittade ett badmintonset som jag hade köpt och en drake från mina föräldrar i en av pallarna. Jag tog dom och sa till honom. Det skulle jag inte ha gjort.

Han började mala och mala och till slut så gällde inte bodelningen nå mer. Det är så svårt att beskriva med ord. Man känner sig helt maktlös...det kvittar vad man säger, han lyssnar inte..han är som i en annan värld....blir aggressiv och oförmögen att höra, känna och lyssna. Allt bara för att jag tog badmintonset + draken.

Lilleman kom in och kände av irritationen i luften. Han satte sig mellan oss och jag signalerade till Jonas att sluta. SLUTA! Men gjorde han det, nej!
Nu börjar han rubba/lätta på gränserna när det gäller att tygla sitt humör, när barnen eller grannarna är i närheten. Det blir värre & värre.
Innan Jonas gick sa han högt:
- "Du är H, E, M, S, K

Lite senare kommer han in igen och börjar mala på. Han beordrade mig att komma ut för att titta på innehållet i pallarna. När jag vägrade så började hela han koka.
"Jag tyckte om dig innan men, fy fan...du är sjuk. Du pratar om borderline men du är ju helt tokig..."

Nu reagerade vår hund på hans aggressiva framtoning. Han började skälla ut Jonas. Jag kände verkligen att hunden försvarade mig. Han visade Jonas att "såhär behandlar du INTE min matte"

Jag känner ett stort obehag inför Jonas. Han är så labil, så opålitlig.

Vem tror han att han är? Någon som är förmer alla andra?

Kram Alma Prana