
...och lämnar huset. Fönsterna skallrar och väggarna skakar, men väl ute så ändras hela hans kropp utseende, och han går glatt sin kollega till mötes. Han byter skepnader som en annan byter kläder, fast oftare! Väl ute så skrattar han och man kunde tro att livet lekte.
Det är otäckt, skrämmande att se...
Bussen kör iväg och jag storgråter, har min syster i telefon. Han åker utan att säga hej då, till Noel och Lilleman. Han bara åker...
Han har inte umgåtts med pojkarna på hela dagen. Inte gjort något med dom. Nu åker han iväg på en veckas jobb...utan att ens säga farväl. Det gör så ont...så ont i hjärtat...så ont i själen...jag önskar jag kunde skydda barnen...
Blir arg, så många gånger jag har uppmuntrat Jonas att ta barnen på bio, så många gånger. Men det har han inte gjort. Han väljer att ta någon annnan...en annan kvinna på bio istället...istället för att gå tillsammans med Noel och Lilleman. VARFÖR? Förstår han hur många gånger jag har fått trösta och förklara för barnen...när de upprörs över Jonas beteende. Förstår han inte att barnen tar illa vid sig...varför förstår han inte, varför?
Har precis fått trösta Noel och Lilleman. De kom precis hem och frågade vart pappa var. "Har inte pappa berättat att han ska vara borta hela veckan, frågade jag"
- Nej... Noel föll i storgråt.
Tittar på Lilleman som ligger i soffan. Han ligger o håller alla känslor inom sig.
Noel hänger över mig och storgråter..varför, när körde han? Varför sa han inte hej då? Jag ville säga hej då, säger Noel.
Lägger mig på knä bredvid soffan. Lilleman tittar på mig och säger att han är ledsen. Ledsen över att pappa inte är hemma.
- Mamma, kan du ringa till pappa och säga att han ska komme hem?, frågar Lilleman
- Ja, mamma ring honom, säger Noel.
Jag ringer Jonas men kommer inte fram. Ringer på den andra mobilen - likadant där.
Barnen är så ledsna. Jag känner med dom. Känner deras besvikels, deras sorg, deras undran - hur kunde pappa åka utan att ens prata med dom?
Jag kan bara finnas där för dom. Trösta dom och lyssna på vad de säger. Det gör ont...så ont.
Undrar vilken ursäkt Jonas kommer att leverera denna gången till dom. Det kanske var mitt fel att han inte sa hej då, eller berättade att han skulle vara borta hela veckan.
Kommer att ringa honom igen.
Nu ska jag återgå till barnen.
Kram Alma Prana

